Europaparlamentsvalet 2009:

Ett svenskare Europaval

Inrikespolitiska frågor blir allt viktigare när svenskarna röstar i Europaparlamentsvalet. Partiernas EU-politik hamnar allt mindre i fokus. En annan trend är att väljare under 30 år i stor utsträckning röstar på nyare partier. Största parti bland dessa väljare blev Piratpartiet med 25 procent av rösterna. Valet innebar även ett genombrott för politisk TV-reklam.

I dag publicerar SCB rapporten Valet till Europaparlamentet 2009. Den innefattar statistik över valresultat, valdeltagande och nominerade och valda kandidater. Dessutom ingår en redovisning av resultat från den stora väljarundersökning som  Statistiska centralbyrån har genomfört i samarbete med Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet.

Svenskare Europaval

I tidigare svenska Europaparlamentsval har väljarnas åsikter om EU haft en stor betydelse för partivalet. EU-dimensionen i svensk politik är fortfarande viktig för att förklara partival i samband med Europaparlamentsvalen. Men 2009 hade väljarnas EU-åsikter en svagare koppling till partivalet än tidigare samtidigt som åsikter i inrikespolitiska frågor uppvisade starkare samband.

Ett avslaget val

Trots ett ökat valdeltagande kan svenska Europaparlamentsval fortfarande karaktäriseras som ett slags andra rangens val. Till följd av en generellt lägre valtemperatur uppvisar väljarnas intresse, engagemang och kunskaper lägre nivåer vid Europaparlamentsval än vid riksdagsval. Andelen osäkra väljare var länge stort, 46 procent uppger att de bestämde partivalet under valrörelsens sista vecka, vilket är klart högre än i samband med riksdagsvalen.  Färre väljare bryr sig om vilka partier som vinner eller förlorar.

Personvalet fungerar dock klart bättre i samband med Europaparlamentsval än vid riksdagsval. Femtionio procent av väljarna valde att personkryssa i 2009 års Europaparlamentsval. Störst dragningskraft hade Marit Paulsen och Gudrun Schyman.

Yngre väljare vänder 1900-talets partier ryggen

Bland väljare under 30 år stödde knappt hälften något av de fem riksdagspartier (V, S, C, FP och M) som dominerat svensk politik under 1900-talet. Piratpartiet blev största parti bland väljare under 30 år med 25 procent av rösterna medan Miljöpartiet samlade 17 procent. Kön och ålder i kombination förstärker ytterligare: Bland yngre män under 30 år stödde var tredje väljare Piratpartiet. Miljöpartiet hade stöd av var femte kvinna yngre än 30 år.

Genombrott för reklam-TV

Den verkligt stora nyheten i valrörelsen inför Europaparlamentsvalet var att partierna för första gången hade möjlighet att köpa TV-tid för politisk reklam. Medan väljarnas kontakter med de politiska partierna via nätet var blygsam (15 procent av väljarna besökta något av partiernas hemsidor) var genomslaget för partiernas TV-reklam desto större. 66 procent av väljarna såg TV-reklam från de politiska partierna under valrörelsen. TV-reklam blev den i särklass vanligaste formen av direktkommunikation mellan partier och väljare under valrörelsen.

Fler äldre bland de nominerade

Äldre utgör en allt större del av de nominerade i svenska val till Europaparlamentet. Andelen 65 år och äldre har ökat i varje val, från 3 procent 1995 till 11 procent 2009. Trots ökningen är den äldsta åldersgruppen den mest underrepresenterade. I den röstberättigade befolkningen var 24 procent 65 år och äldre i 2009 års val. De som är 50-64 år tillhör den mest överrepresenterade åldersgruppen. De utgör 34 procent av de nominerade att jämföra med 25 procent bland de röstberättigade år 2009. Högutbildade och höginkomsttagare är andra grupper som är kraftigt överrepresenterade bland nominerade till Europaparlamentet.